Feministisk snöröjning i Stockholm, vad är det?

Under de senaste åren har termen "feministisk snöröjning" debatterats flitigt. Men vad innebär det egentligen, och varför är det relevant i dagens samhälle? Det ska vi försöka besvara i detta inlägg.

Vad är feministisk snöröjning?

Feministisk snöröjning handlar om hur städer prioriterar snöröjning ur ett genusperspektiv. Historiskt sett har snöröjning prioriterats på stora vägar framför trottoarer, gångbanor och cykelvägar. Vägar och gator kring mansdominerade arbetsplatser har plogats före förskolor, sjukhus och busshållplatser.  Eftersom män är de som oftare tar bilen till jobb och andra uppdrag, och kvinnor i större utsträckning går, cyklar och åker kollektivt, har det konstaterats att prioriteringen varit snedfördelad. Den har i högre grad gynnat högfungerande män i medelåldern än kvinnor, barn, äldre och funktionshindrade. Det är dessutom lättare att ta sig fram i snö med bil än med barnvagn, rullator och cykel. Feministisk snöröjning syftar med andra ord inte enbart på att göra framkomligheten bättre för kvinnor, utan också att göra det lättare för barn, äldre och funktionshindrade att ta sig fram i staden.

Varför är det relevant i Stockholm?

Karlskoga var den första kommunen i Sverige att införa feministisk snöröjning 2010. Stockholm följde efter 2015. Stockholm stad erkände att dess tidigare rutiner för snöröjning inte var jämlikt fördelade. Genom att ta hänsyn till hur olika människor, oavsett kön, rör sig genom staden kan Stockholm skapa en mer inkluderande och jämställd infrastruktur.

Hur fungerar det i praktiken?

Feministisk snöröjning innebär en ny prioriteringsordning för snöröjningen i Stockholm . Till exempel kan detta innebära att trottoarer nära skolor, förskolor, äldreboenden och sjukhus prioriteras. Cykelvägar och gångbanor får också högre prioritet.

Det innebär också att staden prioriterar att underlätta framkomligheten för kollektivtrafiken, och kring exempelvis busshållplatser. Det har i praktiken inte medfört ökade kostnader för snöröjningen i Stockholm, utan endast inneburit en omfördelning av befintliga resurser.